Ja, det är inte så illa som rubriken antyder. Men Tilda har kommit i nån utveckligsfas vs trotsålder. Dels så har hon humör utan dess lika och blir så arg när hon inte får som hon vill. Slåss och skriker. Hon pratar ingenting mer än ung 3 ord så när vi inte förstår henne blir hon också arg.
Sen har hon börjat sova dåligt på nätterna. Ligger och ropar "mamma" halva nätterna. Hennes säng står bredvid min säng så hon är ju inte ensam. Men då ska man svara, "ja Tilda vad är det" and so on and on...eller så ska hon hålla handen....när man tar bort den så blir hon jättearg.
I natt vaknade tom med Tove av att Tillan höll låda i sin säng...
Det går inte att flytta över henne till vår säng för då ska hon klättra runt och leka vilket inte är vad jag vill mitt i natten.
(förtydligende: hon är inte ledsen på något sätt på natten så det är inte att jag är elak som låter henne ligga kvar i sin säng, hon står inte heller och lutar sig mot vår säng, utan ligger ner)
Detta resulterar ju i att på morgonen och fm så är Tillan en katastrof. Skriker och gråter för allt. Vill allt och inget och ska bäras på eller sitta i famnen. Sen vill hon ner och när man ställer henne på golvet så börjar hon att skrika igen...
Runt 9-10 lägger jag henne för att sova, sen när hon vaknar igen så är det lite bättre i några timmar för att på em bli nästan likadan igen.
Hoppas detta snart är över för jag vill ha min goa glada Tillan tillbaka.
4 kommentarer:
Jobbigt för er båda! Max kan också bli arg och frustrerad och antingen slår han till oss eller så dunkar han huvudet i bordet, stolen eller golvet, varpå det gör ONT och då blir han ännu argare.
Jobbigt med nattsömnen också. Låter som att hon vill veta att du finns där och när du bekräftar det är det ok. Men, det är ju inte så kul att ligga och hålla handen hela natten.
Hoppas din goa glada Tilda är tillbaka snart!
Kram
Oj, oj, oj! Vi får hoppas att det är någon slags fas hon ska igenom och ut på andra sidan kommer en mästersovare med toppenhumör.
Kämpa på och håll ut!
Gissar också att det är en fas. Lilla L. är inne på liknande spår; plötsligt har hon svårt att somna på kvällen, vill att vi kommer in och läser/kliar rygg/säger godnatt massor med gånger. Sover oroligt - och är så klart trött när det är morgon.
Det är bara att hoppas att det snart blir bättre!
Åå vad jobbigt det låter! Min lilla gullungen har alltid haft det där humöret i perioder och då är det värkligen jobbigt, så jag förstår att du hoppas på att det snart går över. Kram!
Skicka en kommentar