17 oktober, 2006

Dopet avklarat


I lördags döpte vi Tillan. "Här med döper vi dig Tilda Anne Elisabet".......
Det var en hostig och rosslig bebis som vi tog med till kyrkan. Inte alls på bra humör. Det var ju tänkt att gudmor Jenny skulle bära fram henne...men mammiga Tilda var ju inte mindre mammig då, så jag fick bära henne. Lite synd tycker jag...

När vi stod där framme och prästen pratade så somnade hon i min famn efter lite gnäll. Prästen tar henne...hon sover...men vaknar när han har vatten på hennes huvud och ser då att en främmande karl håller i henne.....Stackars vännen så ledsen hon blev...Tänk själv att vakna i det läget *s*. Men jag fick tillbaka henne och då somnade hon om i min famn...
Så på alla dopfoton ifrån kyrkan så ser man en sovande bebis med nappen i munnen :)

Emlie och Elin läste varsin fin dikt i kyrkan. Dom var så duktiga och mamma är så stolt över sina tjejer. Tove hjälpte till att hälla upp dopvattnet.

Efteråt gick vi till församlingshemmet och fikade. Smörgåstårtorna hade en strykande åtgång vilket borde betyda att dom var goda.
Tyvärr glömde jag fotografera dom...
Sen blev det kaffe, äppelkaka och småkakor.

Fina presenter fick vi också. Speldosa i silver, Nalle Puh bok, fotoalbum, halsband, pengar + en massa andra fina saker. Tack allihop som var med och gjorde Tillans dop till en trevlig dag.

När alla gäster gått så var det disken och städningen kvar. Men David och Lena var kvar och hjälpte oss...Sen på kvällen kom dom och hjälpte till att äta upp smörgåstårtan som var kvar.

Elins dikt

Du lilla barn
nyss född till världen
Allt är ditt nu
blommorna på marken
fåglarna i träden
stjärnorna på himlen

Allt är ditt
det väldiga havet
de dansande bäckarna
och skogens tysta musik

Allt är ditt
solens värme
och månens skära

Och jag är din
Mitt hjärta har du redan

Emelies dikt

Det är som ett mirakel
när ett barn har blivit fött-
ut kom en liten mänska
som ingen förut mött!

Ett spädbarn är så vackert
och dess doft helt underbar.
Och det är nåt visst med blicken
som är sällsamt vis och klar.

Från den stund man tar emot det
blir inget mer detsamma.
För ett barn förändrar livet
för ett syskon, pappa eller mamma.

Ett sånt hav av ömsint kärlek
som plötsligt väller fram
för detta lilla under
som ännu vägs i gram.






Bilderna är när prästen döper Tilda, när syrrorna läser dikterna, på väg ut och sen en sovande Tilla med dopklänningen och med finklänningen. Min duktiga mamma har sytt båda klänningarna. Dopklänningen är jag också döpt i.

Inga kommentarer: