11 september, 2010

Neverending story

Jag blir så trött och uppgiven, samtidigt måste man ju kämpa för sina barn.
Mötet i går tog två timmar och egentligen blev inte mycket sagt.....eller sagt och sagt. Pratade gjorde vi hela tiden, men vi kom inte fram till så mycket
Fick lite chockerande nyheter som jag inte vet hur jag ska tackla än. De gjorde ju knappast att jag fick mer förtroende för skolan direkt. Det rör inte min dotter konkret, men när jag ser hur skolan/kommunen bemöter problembarn så......

Nytt möte på torsdag. Jag hoppas att resursen fått sig en åthuting så han gör sitt jobb.

Inga kommentarer: