07 september, 2010

Möten och möten

Igår var ju jag på möte hos rektorn tillsammans med två andra mammor. I det stora hela ett bra möte. Jag gick därifrån lite mer nöjd än jag trodde att jag skulle vara.

Vi pratade mycket och skolan har tagit problemet på allvar nu känns det som. De har en "lösning" som de presenterade för oss. Och visst, det kanske kommer att funka, men jag tror inte att det fungerar i längden. Deras önskan är väl att den eleven det handlar om ska bli bättre och börja fungera med de andra igen, men det är jag tveksam till att h*n kommer att göra, tyvärr.

Men eleven ska separeras från de andra under rasterna, byta grupp på slöjd och hemkunskap så h*n inte går med dottern och de andra två barnen som det här gäller. Får inte ha idrott med de andra samt inte gå in tillsammans med de andra på morgonen.
Ja, ni hör ju. Det känns verkligen som en nödlösning som säkert fungerar ett kort tag, men i längden. Nä.....tror inte att det är optimalt för eleven heller.

Idag har vi varit med dottern och träffat rektorn. Hon har fått en kontaktperson i skolan som ska finnas för henne och de andra två eleverna (eller för alla som behöver eftersom att fler är utsatta) och hon har fått tid hos skolpsykologen på måndag för att få prata av sig lite.
På fredag är det nytt möte med rektorn.
Rektorn har även ringt och uppdaterat oss både igår kväll så dottern skulle få veta att eleven inte skulle vara i skolan idag, och även ringt mig på dan idag och uppdaterat om sånt vi pratade om i morse. Han tar dotterns rädsla och oro på fullaste allvar....

Det enda vi inte löst är de timmar de har halvklass i svenska och matte. Dottern går i samma grupp som eleven. Hon vill byta, men problemet är att i den andra gruppen går de som behöver lite extra hjälp. Dottern tillhör de bästa i klassen och kan ju inte gå ner flera nivåer. Eleven kan inte heller byta eftersom att h*n fungerar bäst i klassrummet med den läraren de har där.


(Det är eg studierektorn och jag tror inte att han varit på skolan sålänge. Men nu verkar det ju äntligen hända något iaf och att någon äntligen tar eleverna på allvar och bryr sig)

Inga kommentarer: