Nu väntar vi och ser

Ja, en liten uppföljning om hur det går i skolan.
Vi har haft fler möten med ledningen, jag och två föräldrar till. Det är våra barn som verkar vara värst utsatta för eleven. Det är iaf vi som har tagit tag i problemet nu.
Vi är inte helt omtyckta av ledningen. Vi är inte helt omyckta av lärarna eftersom vi tillbringat en del tid i skolan med våra barn som inte vågar/vågat gå dit själva. Lärarna tror tydligen att vi är där för att kontrollera att de sköter sitt jobb eller nåt.....suck.

Senaste mötet med ledningen hade vi igår, jag är inte nöjd. Visst, det har av olika anledningar varit väldigt lite incidenter med eleven sista veckorna men problemet har funnits i fem år. Det finns barn som varit terroriserade av eleven under halva sina liv...och nu har det varit lugnt i två veckor. Tydligen verkar det som att ledningen tycker att allt är bra nu och vi överreagerar och får inte ifrågasätta resursen som verkligen har noll koll på eleven.

Om tre veckor är det nya möten. Denna gång med skolinspektionen. De tar visst detta på allvar eftersom de kommer ut för att träffa oss föräldrar. Och om ryktet stämmer så har vi fler föräldrar bakom oss och det droppar in fler anmälningar till skolinspektionen....

Ja, jag skulle kunna skriva en hel massa saker om hur skolan skött detta som skulle göra att ni knappt skulle tro mig......så jag låter bli.
Fortsättning följer.......

Curriculum Vitae

För er som inte vet så är det latin och betyder levnadsbeskrivning. Mao ett CV.
Ett sånt ska jag försöka skriva ihop. Mitt vik går ut i början på december och det verkar inte som om det kommer att bli förlängt.
För att få ihop ett bra CV så har jag sutttit och läst lite om hur man skriver och vad man ska tänka på. "skriv alla anledningar till varför du vill ha jobbet och de ska anställa just dig"......hahaha...hur lätt är det när man söker jobb för att man måste och inte för att man vill. När man redan har det jobbet man vill ha men måste byta. När det känns som om man kommer byta ner sig (vilket man iof aldrig kan veta).....När man egentligen inte vill ha jobbet man söker....
Hur lätt är det då att skriva något som ska få arbetsgivaren att anställa just mig........

Ur barnamun

-Där är kossan och där är kalven
-Ja
-Och fåret och kalven
-Nej, fåret och lammet
-Och där är griskalven.......(bild på en griskulting)

Tillan 4 år

Ja, det är inte lätt att hålla reda på vad alla djurbarnen heter :)

Det rullar på

Jobb, tvätt, plocka leksaker, laga mat, möte med rektor, föräldramöten, läxläsning med barnen, sagoläsning, höstfix i trädgården, prata med barnen, spela kort, leka/träna med Tillan, skjutsa till fotboll..........ungefär så ser mitt liv ut just nu. Känner att det inte finns så mycket intressant att blogga om.

Skulle iof kunna skriva en massa tankar om valet igår.....men det orkar jag inte.......

Neverending story

Jag blir så trött och uppgiven, samtidigt måste man ju kämpa för sina barn.
Mötet i går tog två timmar och egentligen blev inte mycket sagt.....eller sagt och sagt. Pratade gjorde vi hela tiden, men vi kom inte fram till så mycket
Fick lite chockerande nyheter som jag inte vet hur jag ska tackla än. De gjorde ju knappast att jag fick mer förtroende för skolan direkt. Det rör inte min dotter konkret, men när jag ser hur skolan/kommunen bemöter problembarn så......

Nytt möte på torsdag. Jag hoppas att resursen fått sig en åthuting så han gör sitt jobb.

Resursen

Enligt rektorn så är det elevens resurs som kör sitt eget race och inte följer övernskommelsen....eh....gaaahg....typ liksom halllåååå.
Får det gå till såhär?????

Nytt möte med rektorn i morgon iaf. Tror inte det blir kul för honom med tre väldigt upprörda mammor där
Sen ska jag nog skriva ihop en liten tilläggsanmälan på min tidigare anmälan till skolinspektionen.

Dotterns magona blir ju inte bättre direkt :(

Så mycket för den problemlösningen

Det första som hände i morse var att eleven var tillsammans med de andra eleverna när de skulle gå in.
Sen var eleven med i dotterns grupp i hemkunskapen.
Sen var eleven med på rasten med de andra barnen.
Sen med på rasten igen
Resursen hade enligt min spion ögonen på det mesta andra utom eleven.

Om ni inte förstår varför jag är fruktansvärt arg, besviken och nästan uppgiven så läs inlägget nedan......

Nya tag och samtal med rektorn i morn. För man har ju inte ett jobb att sköta liksom..... :S

Möten och möten

Igår var ju jag på möte hos rektorn tillsammans med två andra mammor. I det stora hela ett bra möte. Jag gick därifrån lite mer nöjd än jag trodde att jag skulle vara.

Vi pratade mycket och skolan har tagit problemet på allvar nu känns det som. De har en "lösning" som de presenterade för oss. Och visst, det kanske kommer att funka, men jag tror inte att det fungerar i längden. Deras önskan är väl att den eleven det handlar om ska bli bättre och börja fungera med de andra igen, men det är jag tveksam till att h*n kommer att göra, tyvärr.

Men eleven ska separeras från de andra under rasterna, byta grupp på slöjd och hemkunskap så h*n inte går med dottern och de andra två barnen som det här gäller. Får inte ha idrott med de andra samt inte gå in tillsammans med de andra på morgonen.
Ja, ni hör ju. Det känns verkligen som en nödlösning som säkert fungerar ett kort tag, men i längden. Nä.....tror inte att det är optimalt för eleven heller.

Idag har vi varit med dottern och träffat rektorn. Hon har fått en kontaktperson i skolan som ska finnas för henne och de andra två eleverna (eller för alla som behöver eftersom att fler är utsatta) och hon har fått tid hos skolpsykologen på måndag för att få prata av sig lite.
På fredag är det nytt möte med rektorn.
Rektorn har även ringt och uppdaterat oss både igår kväll så dottern skulle få veta att eleven inte skulle vara i skolan idag, och även ringt mig på dan idag och uppdaterat om sånt vi pratade om i morse. Han tar dotterns rädsla och oro på fullaste allvar....

Det enda vi inte löst är de timmar de har halvklass i svenska och matte. Dottern går i samma grupp som eleven. Hon vill byta, men problemet är att i den andra gruppen går de som behöver lite extra hjälp. Dottern tillhör de bästa i klassen och kan ju inte gå ner flera nivåer. Eleven kan inte heller byta eftersom att h*n fungerar bäst i klassrummet med den läraren de har där.


(Det är eg studierektorn och jag tror inte att han varit på skolan sålänge. Men nu verkar det ju äntligen hända något iaf och att någon äntligen tar eleverna på allvar och bryr sig)

Vi kämpar vidare

I går ordnade jag så Tillan fick komma tidigare till dagis och jag följde med dottern till skolan. Den bråkiga eleven var inte där men jag bestämde mig ändå för att vara kvar och se lite hur de har det i klassen. Och trots att jag tycker att läraren har en lite tokig inställning så är hon en väldigt bra undervisningslärare. Hon har otroligt bra ordning i klassen och det är tyst och lugnt, trots en stor klass.
Men jag tänkte iaf att hon kanske kunde fråga dottern hur hon mår, eller att någon annan inblandad vuxen på skolan skulle göra det så dottern känner att folk faktiskt bryr sig. Men nej, tyvärr gjorde ingen det.
När jag pratade med rektorn i torsdags så blev ju han förvånad att inte fröken gjort det då efter incidenten i onsdags.

Men på måndag blir det lugnt för dottern för då kommer inte eleven till skolan. Sen ska jag träffa rektorn kl 1. Så får vi se hur dom har tänkt sig att lösa problemet. Rektorn verkar tycka att bara jag ska komma, men jag ska försöka få med mig föräldrarna till de andra två barnen som är värst drabbade. För vi är starkare om vi är fler och detta berör oss alla. Sen är det så, att även om inte min dotter blir drabbad utan eleven ger sig på nån av hennes kompisar så gör det dotternväldigt otrygg eftersom hon vet att rätt som det är så är det hennes tur....

Det jag också reagerar på är att det här har pågått under en längre tid, att eleven terroriserat andra. Och ja, nån diagnos måste h*n ha för beteendet är inte "normalt". Men h*n kan ju inte heller må bra eftersom att h*n uppenbart inte klarar av att gå i vanlig klass/skola med så många elever omkring.

Jaja..fortsättning följer på måndag

Fortsättning på tidigare inlägg

Idag var ju jag med min dotter i skolan. Bara på rasterna då jag hade Tillan hemma och hon har alldeles för mycket myror i byxorna för att sitta still i ett klassrum och vara tyst.
Första rasten gick bra. Vi pratade lite med fröken, vilket kanske inte var helt positivt då hennes attityd är att "Jag har bara med att göra vad som händer på lektionstid, Det andra får ni ta med ledningen" Jaha liksom, men kan det inte vara bra om hon bryr sig lite iaf att barn i hennes klass mår dåligt.

Efter rasten gick jag hem och ringde rektorn. Gav väl inte så mycket. Fick mest höra att dom jobbar sååå mycket med problemet och att allt blivit sååå mycket bättre. Eh, jaha, det är iaf inget som vi föräldrar eller våra barn märkt av.

Sen kom vi till lunchrasten. Då var det lugnt först. Dottern blev kallad svin några gånger när hon gick från maten, men ignorerade och gick vidare Sen när rasten var slut och min dotter ska gå in så är jag kvar utanför med Tillan som leker. Jag ska precis gå när dottern kommer ut helt förstörd. Då har den ****** ungen sprungit fram och slagit dottern med knytnäven rätt i magen så hon nästan tappar andan.
Det gör eleven mitt framför ögonen på sin resurs som blir jättearg. Rektorn kopplas in direkt och pappan får hämta sitt barn.

Min dotter blev helt förstörd och vågade inte gå in i klassrummet igen eftersom eleven fortfarande var kvar då. Hon fick följa med mig hem och i morgon har jag ordnat så att Tillan får vara på förskolan så jag kan gå med redan kl 8. Hennes lärare verkade inte bry sig ngt nämvärt. Tycker mest att det är jobbigt med alla föräldrar som belamrar hennes klassrum.
Vi är just nu tre stycken som är med våra barn. Och det ska tilläggas att min dotter inte är den som råkat värst ut.....

Hur kan detta få pågå

Idag ska jag till barnens skola. Inte bara för att hälsa på utan för att ett av mina barn inte törs gå till skolan utan mig just nu. Hon vågar inte vara ute på rasten pga en annan elev som trakasserar och utövar våld. Inte bara på min dotter utan på fler barn. Fler föräldrar har varit med sina barn just pga detta. Vet ni vad det sjukaste med det hela är?? Jo, att inget händer. Det skylls på de andra eleverna och verkas tyckas så synd om det här barnet som bråkar. Men hur långt ska det gå innan något görs?

Ska en elev
-Inte våga vara i skolan utan mamma
-Sova dåligt
-Bli nerknuffad från klätterställningen
-Få sin jacka gömd till hon ska gå hem så hon får gå utan
-Få höra att "jag ska skicka en kniv i magen på dig"
-Få se sina kompisar bli slagna och veta att rätt som det är är det hennes tur också eftersom hon blivit slagen vid flera tillfällen
-Att hennes kompisar ska bli utsatta för att höra att den här eleven säger att han ska skada min dotter och be dom om hjälp att utföra det.
-Dagligen bli kallad hora, bitch, hitlerbarn etc etc så fort den här eleven kommer i närheten av min dotter

Ska det i skolan få finnas en elev som
-Jagat andra barn med en planka med en utstickande spik i
-Tagit styptag på andra barn
-Försökt knuffa barn nerför en stentrapp (ett av mina barn)
-Osv osv osv osv osv osv

Och det värsta är att det är inte bara hon som blir utsatt som sagt, utan många fler som mår dåligt och inget görs
Elven har en resursperson som står och tittar på när h*n knuffar ett annat barn ner för klätterställningen, som inte säger ifrån utan alltid skyller på de andra barnen när leken spårar ur, även om leken gick hur bra som helst innan denna elev kom med.

Men nu är jag less och fler med mig. Tror att skolan kan räkna med ett antal anmälningar nu. Sen hoppas jag att det inte händer en allvarlig olycka snart. För jag är orolig att skicka min dotter till skolan just nu.