Sitter och funderar på var tiden tar vägen...Känns ju inte som det alls var länge sen som vi kom hem med ett litet knyte som bara åt, sov och skrek....bokstavligen.
Första tiden var jobbig när lillskruttan vände på dygnet och skulle äta hela nätterna. Pappa dög inte alls, bara mamma och tuttarna. Men efter en vecka gav jag upp och det fick bli flaska på natten....
Amningen funkade att köra på deltid, så bra att jag fortfarande ammar lite smått.
Men var tiden tagit vägen får jag nog aldrig veta. Skulle gärna stanna den ett tag så jag får ha Tillan liten lite längre, för det är ju mitt sista barn, min sista gosbebis......
Vikten vid 11 månader stannade på 8950 gr. (8660 gr för en månad sen)
Längden struntade jag i....men om hon följer sin kurva borde hon vara ung 73 cm.
Hon är en glad tjej för det mesta. Största intresset just nu är att gå, och gå, och gå och gå...aj aj i mammas rygg ;) För hon kan inte själv än..
Att resa sig går bättre och bättre och hon går långa sträckor utefter möbler och väggar.
Pratet är fortfarande bara ljud, inga mamma pappa eller annat. Men Tove och Emelie var ju sena med talet så det blir nog Tillan också.
Näst största intresset är att riva fram saker. Skivor, böcker, tidningar leksaker...you name it... Det blir mycket plockande på dagarna...
Maten är inte heller något problem. Äter allt utom melon, gurka och Nestlés fruktgröt från 1 år.
Som sagt, om en månad får hon sina första födelsedagspaket och jag kommer ännu mer att fundera på var min bebis tog vägen.
Så här ser min bebis, fortfarande bebis i en månad till, ut idag
Här är hon 1 timme gammal. Inte vägd, mätt eller påklädd än....utan alldeles ny...
7 kommentarer:
Fina tjejen! Det är coolt att så mycket hinner hända från att de är små knyten på BB, till att de snart inte är bebisar längre!
Lilla L. hälsar att gröt är rävgift ;)
Ja, tiden bara flyger iväg! Ruskigt vad snabbt det går!
Grattis Tilda på 11-månadersdagen i efterskott!
Hon är ju bara för söt, säger jag om och om igen... Låter som att hon och O har lite samma intressen just nu, gå, gå å riva ut saker :D
Ja, du jag vet inte heller vad tiden tar vägen. Det känns som de var nyfödda igår, men ändå har de liksom alltid funnits här.
Ja, riva i saker ÄR kul, enligt en 11 månaders bebis! Här gåtränas det också en hel del.
Kram
Åh, sötaste Tillan, vilka vackra ögon hon har...
Nej, snart är de inga bebisar längre, bara 11 dagar kvar för F:s del.
Ja, stora lilla söta Tillan, vad HAR tiden tagit vägen?? :)
Skicka en kommentar